Jason Diakité. Dvärgen från Lund. Timbuktu.
Kalla honom vad ni vill, men nu är han aktuell igen. Jag säger det precis som om han har varit borta, men det har han ju inte. Det är ju trots allt mindre än ett år sedan han släppte sitt sjätte studioalbum "Oberoendeframkallande". Men nu är han alltså på gång igen, den här gången med sitt sjunde album "En Hi-5 & 1 Falafel".

Jag var exalterad då jag fick mailet angående den nya skivan, förväntningarna och förhoppningarna skenade iväg och väntan blev olidlig. Men så kom den hem en dag, och oj vilken besvikelse det blev.

Många håller med all säkerhet inte med då jag säger att Timbuktu var bäst när han släppte skivan "The Botten Is Nådd". Men det är vad jag tycker och det står jag för. Då kändes han ny och fräsch, någonting oerhört orginellt - och detta fast han då redan släppt två album och han ställdes i rampljuset.

Jag säger inte att han inte är bra, och jag kan absolut hålla med om att "Oberoendeframkallande" var ett bra album. Mycket bra till och med. Timbuktu gör bra musik och han gör det fort, kanske lite för fort. Sex stycken studioalbum, ett live album tillsammans med Damn! och även två skivor i hans andra band "Helt Off" - och allt detta sedan 2000.

Trots hans produktivitet så är fansen giriga, alla vill ha mer. Resultatet av detta kan vi se på det nya albumet, det känns oerhört förhastat. Rent musikmässigt känns det tråkigt, segt, upprepande och är helt enkelt ingen höjdare. Men, Jason är ju känd för sina genomtänkta texter och detta levererar han tillsammans med tydliga budskap.

Men visst, kanske är jag bortskämd med bra musik. Kanske har jag för hög standard och orimliga förväntningar, vad vet jag? Men nej, det här är inte bra tyvärr. Det är så att man kan ha det som bakgrundsmusik, men det är absolut ingenting jag tänker leta fram för att specifikt lyssna på just det här albumet.

Samtidigt så finns det ljusglimtar i mörkret i form av låtarna "Tänk Om", "Dom Hinner Aldrig Ikapp" och "Glömten I Ögat". De är inte många, men de finns.

Jag hoppas Timbuktu tar det lite lugnt i framtiden, låter "musiken komma till honom" och inte stressa fram en ny skiva. Jag vill ha den gamla, galna, unga hiphopparen från Lund som aldrig upphör överraska.

Jag tar fram sågen och sågar albumet! 4/10, det är okej, men inte bättre. Tyvärr.

/Jonatan.