Jag tänkte börja detta inlägg med en liten prestentation om mig själv!
Jag heter Jonatan, är arton år och går tredje året på gymnasiet. På fritiden så styrketränar jag & umgås med vänner så mycket jag kan. Annars så spenderar jag mycket tid till kultur i olika former.

Jag är filmfantast, jag fullkomligt älskar att gå på bio eller helt enkelt sitta hemma och titta på filmer - gamla som nya.

Jag är även enormt intresserad av musik, då jag spelar och skriver själv. Jag har ganska bred musiksmak som ni förmodligen kommer märka under årets gång! Allt mellan Lars Winnerbäck, In Flames och Svenska Akademien finns i Ipoden.

Jag är även förtjust i konst i form av design, foto och teckning. Tycker om att spendera lite ledig tid över till att rita lite bilder, bland annat lite tatueringar. Även värt att nämna så är jag mycket fascinerad av s.k läktarkultur som försigår på fotbollsmatcher bland annat.

Men nog om mig, och till ämnet!
---


Den sjätte oktober släpptes ett nytt album av Rise Against kallat "Appeal To Reason". Det är deras femte album sedan bandet formades 1999. Det är ett amerikanskt punk rock band med fyra medlemmar.

Albumet är liknande deras tidigare, med lite små modifikationer. Dock är varje låt väldigt olika. De har blivit kända för sin ganska aggressiva musikstil och sina politiska texter. Låtarna är oftast i högt tempo med väldigt catchiga refränger som kan sätta sig i huvudet på vem som helst! Sångaren Tim McIlrath har en mycket orginell röst och get extra krydda till musiken.

Efter att ha lyssnat igenom skivan ett par gånger den senaste veckan så kan man konstatera att de lugnat ner sig en smula. Men då menar jag verkligen en smula, inte mer.
 
Deras politiska texter med kritik mot barnarbete, krig och korruption är tydligare nu än innan. Detta kan man se på deras första singel från albumet, "Re-educate through labor" - vilket solklart är kritik mot barnarbete, och eftersom singeln släpptes bara dagar innan OS i Peking så kan man ju konstatera att det är kritik mot Kina.

Jag har hört kommentarer från flertal håll där man är en aning besviken på tempominskiningen och bristen på deras annars så tydliga aggressivitet. Personligen tycker jag detta är ett väldigt bra album av en fenomenal grupp. Någon frågade mig hurvida jag tyckte detta var det bästa de skapat, men jag skulle nog vilja säga att deras förgående album "The Sufferer & the Witness" var en smula bättre!

Men jag tycker skivan är ett givet köp för alla Rise Against fans och människor som i allmänhet tycker om rock. Än så länge så har vi inget eget värderingssystem här på CultureCrew, så vi kör på det klassiska viset!

8/10!

Jonatan, CultureCrew.blogg.se