Förra fredagen alltså fredagen den 13 var jag och såg Friday the 13th på bio, återigen utsatte jag mig själv för en skräckfilm på bio, att jag aldrig lär mig. Den handlade om samma sak som den första varianten som kom ut 1980 och de tio andra.

Jag hade tre riktigt bra platser, i mitten av nästsista raden, och såg faktiskt fram att se filmen och lovade mig själv att bli alltför rädd men så satte sig en krampig jätte bredvid mig och tog ifrån mig mitt armstöd :(. Anyways, filmen började med att ett gäng ungdomar som var ute och campade nära Cristal lake där det en gång låg ett läger och där Jason Vorhees en gång drunknat. Ungdomarna ville bara campa men det kom för nära lägret, en efter en blev de mördade av just Jason Vorhees. Okej, hittills klarade jag mig, var inte rädd eller något men när Jason kom in i bilden började jätten bredvid mig att hurra och varje gång han dödade började han säga saker som: Gött, gött, Nice, de såg de komma, de förtjänar det m.m. och om inte det är läskigt så vet jag inte längre vad som är. Nu var jag inte längre inte rädd för filmen utan för jätten som satt bredvid mig och njöt av det.

Filmen fortsatte med att Clay Miller (Jared Padalecki), ni vet sötisen som spelar Dean i Gilmore Girls, i alla fall, han åkte ut dit för att leta efter sin syster som försvann för en månad sedan när hon var ute och campade. Han stöter på ett annat gäng ungdomar som är där ute för att ha en good time men som tyvärr förvandlas till en mardröm. Clay Miller överlever och hittar sin syster som Jason konstigt nog inte dödade och lyckas mörda Jason. Nu blev jätten bredvid mig panikslagen och börja säga: Han är inte död, han är inte död, man kan inte döda Jason. And he was right.